Vad är plasma?

Vi lär oss i skolan att materia kan vara fast, flytande eller gas. Men det finns ett fjärde tillstånd som faktiskt är det vanligaste i universum: plasma. Stjärnor, solvinden och stora delar av rymden består av plasma. På jorden ser vi det i blixtar, norrsken och i lysrörens sken.

Från gas till plasma

Värm en fast kropp så smälter den. Värm vätskan så kokar den till gas. Tillför ännu mer energi, så slits elektroner loss från atomerna. Kvar blir en blandning av fria elektroner och positivt laddade joner. Det är plasma.

Varför är plasma speciellt?

Eftersom plasmat består av laddade partiklar leder det elektrisk ström och påverkas starkt av magnetfält. Det gör att plasma kan formas, styras och hållas instängt med magneter, vilket är grunden för fusionsreaktorer. Det förklarar också varför norrskenet bildar band och draperier: partiklarna följer jordens magnetfältslinjer.

Plasma behöver inte vara extremt varmt. I ett lysrör är gasen nästan rumstempererad, men elektronerna har tillräckligt med energi för att jonisera en liten del av gasen. Det kallas ett kallt eller icke-termiskt plasma.

Plasma omkring oss

• Blixtar. En blixt hettar upp luften till tiotusentals grader på en bråkdel av en sekund och skapar en kanal av plasma.
• Solen. Hela solen är ett plasma. I kärnan är temperaturen omkring 15 miljoner grader.
• Norrsken. Laddade partiklar från rymden träffar atmosfären och får den att lysa. Läs mer om norrsken.
• Lysrör och neonskyltar. En elektrisk urladdning gör gasen i röret till ett svagt plasma.
• Plasmabollar. Leksaken med de lysande trådarna är ett tydligt exempel på hur plasma följer elektriska fält.