> solvindens fart: vanligen 300–800 km/s
> effekter: norrsken, störningar i elnät, GPS och radio
> känd storm: Carringtonhändelsen 1859
> senast stora: maj 2024
Rymdväder är förhållandena i rymden mellan solen och jorden, och hur de påverkar teknik och samhälle. Precis som vanligt väder kan rymdvädret vara lugnt eller stormigt. Skillnaden är att det handlar om plasma, magnetfält och strålning.
Solen styr
Solen sänder hela tiden ut solvinden, ett tunt plasma som strömmar ut i solsystemet. Ibland sker kraftiga utbrott. Vid en koronamassutkastning slungas miljarder ton plasma ut i rymden. Om utbrottet är riktat mot jorden kan det nå oss på ett till några dygn och orsaka en geomagnetisk storm.
Vad kan påverkas?
| System | Möjlig påverkan |
|---|---|
| Elnät | Inducerade strömmar kan störa transformatorer och i värsta fall orsaka strömavbrott. |
| Satelliter | Laddning av elektronik och ökat luftmotstånd för satelliter i låg bana. |
| GPS och navigering | Försämrad noggrannhet när jonosfären störs. |
| Radio | Störningar i kortvågsradio, särskilt i polarområden. |
| Flyg | Ökad strålning på hög höjd nära polerna och störd kommunikation. |
Historiska stormar
- 1859, Carringtonhändelsen. Den kraftigaste kända stormen. Norrsken syntes nära ekvatorn, och telegrafledningar gnistrade.
- 1989, Québec. En storm slog ut elnätet i den kanadensiska provinsen under flera timmar.
- 2003, Halloweenstormarna. Under stormarna i slutet av oktober drabbades bland annat Malmö av ett kortare strömavbrott.
- 2024, majstormen. Den kraftigaste stormen på över tjugo år gav norrsken över hela Sverige och långt ned i Europa.
Solen har en cykel på ungefär elva år. Kring solmaximum blir utbrotten fler. Det senaste maximumet inträffade runt 2024–2025, och aktiviteten väntas avta under de kommande åren, även om kraftiga stormar kan inträffa när som helst.
Prognoser och forskning
Satelliter som övervakar solen gör det möjligt att varna för stormar några dygn i förväg. I Sverige forskar Institutet för rymdfysik i Kiruna om rymdväder och hur plasma i jordens omgivning beter sig. Elnätsbolag och satellitoperatörer använder prognoserna för att kunna vidta åtgärder i tid.